Hur kom Socialstyrelsen först i kontakt med Youth 2030?

– Det började på ett fint sätt när vi blev inbjudna till ett ungdomslett toppmöte 2022. Det var häftigt att vuxna var i minoritet och unga i majoritet. Vi brainstormade tillsammans med unga som lyfte utmaningar och pekade på brister i delaktighet – både i samhället och hos myndigheter. Efter mötet kände vi ett tydligt ansvar att systematiskt öka ungas delaktighet.

Vad hände efter toppmötet?

– Vi påbörjade ett internt arbete som vi kallar för Barnhjulet, som är en arbetsform där vi testar olika arbetssätt som ska underlätta delaktigheten. Vi började med att erbjuda ett praoprogram för åttondeklassare och initierade ett råd med civilsamhällesorganisationer som arbetar med och för barn och unga. Tillsammans med en annan myndighet, Specialpedagogiska skolmyndigheten, startade vi även ett samarbete med Youth 2030 för att göra en förstudie. Vi ville ta reda på om unga var intresserade av att vara delaktiga i myndighetsarbete och på vilket sätt. Arbetet mynnade ut i en rapport där unga bland annat lyfte hälsa som ett viktigt område och vikten av att gå från delaktighet via enkäter till en samskapande process. Studien gav oss de svar vi behövde för att komma vidare.

Nu är ni en av sex myndigheter som arbetar med ett regeringsuppdrag att ta fram ett nationellt hälsoprogram för barn och unga, för att skapa en bättre och mer jämlik hälsa. På vilket sätt jobbar ni med delaktighet i samband med detta?

– Utöver praon och rådet för barn och unga ville vi också arbeta direkt i ett regeringsuppdrag som handlade om frågor unga själva tycker är viktiga. Vi bestämde oss snabbt för att starta en pilot kopplad till Hälsoprogrammet för barn och unga – ett regeringsuppdrag som pågår till 2026 och involverar flera viktiga myndigheter.

För att komma igång på ett bra sätt insåg vi att vi behövde stöd i starten. Därför tog vi hjälp av Youth 2030 och Unicef Sverige som hjälpte oss att rekrytera barn och unga till expertgrupper och bidrog med metoder för att skapa trygga möten. Men vi hade en tydlig avsiktsförklaring: samarbetet skulle pågå i sex månader. Syftet var att få igång arbetet, men sedan ta över själva för att skapa ett lärande inom vår egen myndighet och myndigheter emellan. Det är väldigt fint att ansvariga för Hälsoprogrammet prioriterar delaktighetspiloten och vi hoppas skapa lärande och förenkla arbetet så flera kan starta referensgrupper i aktuella ämnen.

Vad betyder det för er att jobba med civilsamhällesorganisationer och vilket värde tillför det till ert arbete?

– De ger oss kunskap om barn och ungas behov och en lägesbild över deras uppväxt- och livsvillkor. De hjälper oss nå unga och ta in deras röster. De stärker vår roll som kunskapsmyndighet i och med att de besitter kunskap om barn och ungas uppväxtvillkor och bistår oss att få in barns röster i vårt interna arbete.

Hur långt har ni kommit i arbetet med delaktighet?

– Det är ett pågående utvecklingsarbete för många myndigheter. Vi ser värdet i att jobba systematiskt, strukturerat och långsiktigt med delaktighet – det räcker inte med enstaka hearings. Vi är inte i mål men det finns vilja att fortsätta och en nyfiken att lära sig och göra mer. För oss är delaktighetsarbetet prioriterat av ledningen och medarbetare. Men vi måste samverka mycket mer.

Alla 300 myndigheter kan inte göra allt själva, som att till exempel starta ett råd med barn och unga utan vi behöver göra fler saker tillsammans, särskilt i sakfrågor som rör många.

Vad har varit det bästa med att samarbeta med Youth 2030?

– Youth är modiga och jobbar på nya sätt. De använder metoder som jag inte sett tidigare som ungdomstoppmöte och hackathons. De fångar unga i hela processen, inte bara vid enstaka möten. Min personliga uppfattning är att de är proffsiga och man får alltid ett svar och leverans i tid vilket vi som myndighet uppskattar stort. Det är ett proffsigt samarbete som är enkelt, innovativt och viktigt.

Har du några tips till andra myndigheter som vill komma igång med ungas delaktighet?